Följ upp resultaten av er matsvinnsmätning och ta fram förbättringar för minskat matsvinn

Har ni mätt matsvinnet under en tid i er kommun eller region och fått fram data över en mätperiod? Det är nu det är dags att följa upp resultaten och vidta förbättringsåtgärder. Är serveringssvinnet högst eller finns bristerna vid lagerhanteringen? Få våra bästa tips på hur ni drastiskt kan minska matsvinnet genom konkreta åtgärder.

Följ upp resultaten av er matsvinnsmätning och ta fram förbättringar för minskat matsvinn

 

För att få så rättvisa och sanningsenliga data som möjligt är det en fördel att mäta matsvinnet under en längre period, 1-2 veckor är ofta en för kort tid och ger ingen rättvis bild.

Få våra 5 bästa tips på hur du mäter matsvinnet HÄR.

Genom att följa upp de olika uppdelningar av matsvinnet; kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn är det enklare att se var svinnet är störst och därför vilka åtgärder som kan sättas in för att minska matsvinnet. Börja göra förändring där bristerna är som störst. Inför en eller ett fåtal åtgärder i taget och glöm inte att följa upp. Fortsätt att mäta matsvinnet så ni kan se om åtgärderna ger resultat eller om ni behöver justera dem. Nedan listar vi våra tips för minskat matsvinn baserat på svinntyp. 

Kökssvinn


Kökssvinn är de matsvinn som uppstår i köket och kan för den noggranne delas upp i de tre delarna lagringssvinn, beredningssvinn och tillagningssvinn. Kökssvinnet kan även slås ihop och mätas i en klumpsumma. Mat som blivit över men som tas om hand om och serveras vid ett senare tillfälle, exempelvis genom nedkylning och kylförvaring, ska inte räknas med som matsvinn.

Lagringssvinn

Avser mat från kylar, frysar och förråd som av olika anledningar måste slängas.

Minimera felinköp

Genom korrekta inköps- och produktionslistor för att kunna beställa hem rätt mängd mat för era menyer och på så sätt minska svinnet. Genom noggranna beställningar som helt är baserade på vad som ska tillagas beställs inte mat som inte kommer att användas.

Undvik stora lager

tänk till vid inköp av färskvaror och köp mindre styckevikter, det gör det lättare att anpassa till olika portionsstorlekar.

Inventera

ha bra omlopp på råvaror och tillämpa grundprincipen först in - först ut. Försök att ha små lager och god omsättning.

Förvaring

håll ordning, frys in varor som inte går åt och förvara råvarorna rätt för längre hållbarhet. Faktorer som temperatur, luftfuktighet, kondensbildning och etylengas som avges från vissa frukter och grönsaker och påverkar hållbarhet samt kvalité vid lagring i torrförråd, kyl och frys gör att råvarorna håller sig fräscha längre.

 

Beredningssvinn

Den mat som slängs i samband med beredning som hade kunnat ätas.

Ansa råvarorna med måtta

Använd t ex även stjälken på broccolin, det gröna på purjolöken, pressa citron och lime omsorgsfullt och skär inte bort mer än nödvändigt på paprikan. Dillstjälkar, vissa skal och grönsaksbitar kan användas i buljongkok och kokspad för att ge god smak och färg. Töm förpackningar väl och använd slickepott när du tömmer grytor och andra kärl.

Ta vara på matrester

Använd matrester som kokt potatis och uppskurna grönsaker från salladsbordet att ha i brödbaket, i soppor och grytor. Gör krutonger av gammalt bröd, ja med lite fantasi går det att ta till vara på mycket.

Bra upphandling

Råvaror med bra kvalitéer så håller de längre och mer av råvaran kan användas istället för att slängas.

Se över leveranserna

Att ha täta leveranser är en fördel av känsliga råvaror med kort hållbarhet men det är även en kostnadsfråga samt att fler leveranser påverkar miljön på ett negativt sätt. Försäk därför att hitta en bra balans.

Matsedelplanering

Planera matsedlar och leveranser så de känsligaste råvarorna används nära inpå leveransen.

 

Tillagningssvinn

Är mat som tillagas men inte tas tillvara av olika anledningar och slängs utan att ha serverats.

Anpassa recepten

Laga bara så mycket som det förväntas gå åt. Utvärdera recepten kontinuerligt, laga mindre storlek på styckevikter av t.ex. köttbullar, många äter utefter antal och inte storlek.

 Följ anvisningarna i recepten

Genom att följa receptet används de råvaror som är beställda och inget blir kvar i kylen eller skafferiet och blir dåligt.

Undvik trygghetssvinn

Skickar ni mat till andra enheter, lägg aldrig på extra mat, det går sällan åt, visa istället med hjälp av en bild en exempelportion hur måltiden bör se ut.

Serveringssvinn

Med serveringssvinn menas den mat som ställts fram men som inte nått matgästens tallrik och slängs för att den inte kan tas tillvara. Serveringen kan vara en bufféserveringar av olika slag det kan också vara en orörd brickdukning eller enportionsservering på ett sjukhus.

Mindre kärl

Använd mindre uppläggningsfat, framför allt i slutet av serveringen och fyll  istället på fler gånger så att mat som blir över kan kylas ner och återanvändas istället för att slängas.

Ta vara på rester

Rester kan användas som de är eller i grytor, soppor mm. Samla gärna era bästa tips på ”restrecept” och lägg in i kostdatasystem så fler kan ta del av dem. Bestäm snabbt vad resterna ska användas till, annars finns det en risk att dom ändå slängs efter ett tag ändå.

Smarta lösningar

Det finns många smarta lösningar för att minska matsvinnet, ett exempel är Klimatlådan. Konceptet går ut på att sälja överbliven mat till ett självkostnadspris istället för att slänga den. Läs mer om Klimatlådan HÄR.

Tallrikssvinn

Med tallrikssvinn avses all mat som skrapas av från tallriken, det vill säga som matgästen tagit eller fått upplagt men valt att inte äta upp.

Vilka maträtter slängs mest

Se vilka maträtter som leder till mest svinn, ofta på tex skolor är det favoriträtterna som det slängs mest av då eleverna tar för mycket mat.

Se över portionsstorleken

Ta hänsyn till hur mycket som gått åt av olika maträtter och komponenter. Är portionerna för stora är det många som inte orkar äta upp. Gör det enkelt för matgästen att istället ta mer mat och anpassa vad som ska finnas på tallriken.

Motivera matgästen

Informera och engagera matgästerna i ert matsvinnsprojekt så de slänger mindre mat. De finns flera olika sätt att underlätta för matgästen att minska sitt matsvinn, här har vi listat några baserat på verksamhet:

 

Förskola

  • Prata, känn, lukta och upptäck maten så barnen blir nyfikna på att smaka nya saker
  • Gör spännande teman runt maten och utforska olika frukter och grönsaker även utanför själva måltiden.
  • Smaka om och om igen, barn behöver ofta smaka samma sak 15-20 gånger innan smaken uppskattas så ge inte upp
  • Lär barnen tidigt att börja med lite mat och sedan ta flera gånger

 

Skola:

  • Gör det enkelt för eleverna att ta mer mat då är det fler som inte tar för mycket från början och inte orkar äta upp. Ha en omtagningskö eller låt exempelvis de som redan tagit mat få gå före i kön.
  • Mindre uppläggningsslevar gör att eleverna tar mindre mat istället för att bara ösa på
  • En lugnare måltidsmiljö leder till mer matro
  • Genom att schemalagda skolluncherna har eleverna tid att äta upp och att ta om mat, det är lagom många i matsalen för att minska stök. Att ha pedagoger med i matsalen skapar trygghet och intressanta diskussioner om måltiden, många elever vågar smaka nya saker då måltiden blir en del av undervisningen.

Äldreomsorg:

  • Genom individanpassade måltider kan matgästen själv påverka sin måltid, vad som ska finnas på tallriken samt hur mycket.
  • Många äldre har lättare att äta flera mindre portioner per dag än större mål.
  • Väck matlusten hos de äldre genom att duka fint, låt det dofta gott på avdelningen så matlusten väcks och gör måltiden till en trevlig stund.

Sjukhus:

  • Erbjud flexibla måltider när det passar patienten, många patienter är på undersökningar och tar mediciner som kan påverka matlusten, låt patienten välja när den vill äta.

Anpassa måltiden efter varje enskild patient. Ha flera alternativ och låt patienten välja från en meny med bilder för att väcka matlusten. Ibland är det svårt att äta en större portion då är det bra att kunna erbjuda mindre mellanmål när inte hungern är så stor.

 

 

Tillbaka